Publicerad i Efter C, Onödigheter

Trams som gör mig ARG

 

image_a67505b6-b5f3-4228-9570-2e096465acbb.img_1052

Jag tror att jag skrivit om just denna förr – den som gör mig så jävla arg. Det är första stycket. Stycket som folk som aldrig har haft cancer själva lägger in där de påstår att mitt liv aldrig kommer att vara 100% igen. Att mitt immunförsvar aldrig kommer att hämta sig. Varför inte då då? Jag hade aldrig problem med just IMMUNFÖRSVARET under min behandling däremot en del andra problem. Vissa biverkningar finns kvar men inte så att mitt liv är annat än 100%.

Jävla trams säger jag!

Jag har inte ens fått covid-19. Än.

 

Publicerad i Efter C

Snart tid för 3-års kontrollen

Vad fort tiden går. Inser att jag ska boka tid för årskontroll nummer tre eftersom jag brukar göra den i augusti.

Det känns så avlägset det där med cancer. Va? Vem? Jag? Har jag haft cancer?

Lite så känns det.

Idag är första dagen på kontoret efter 4 veckors semester. Idag är enda dagen som jag önskar att jag vore lärare 😉

 

Publicerad i Efter C, Kroppen, Zometa

Nummer 5 av 6

Cyklade iväg till Sophiahemmet för nummer 5 av Zometa, bara en omgång kvar i november nu.

Mitt tredje årsbesök blir i augusti men det bokade jag inte nu. Brukar smsa när det blir dags. Då blir det först besök hos onken, sedan mammografi och efter den får jag sitta ner och vänta i väntrummet på svaret (röntgenläkaren kollar på en gång) och är det bra *peppar, peppar* så åker jag hem 🙂

Det känns som om det var evigheter sedan jag kom in med en knöl i bröstet

”Du var blond då” sa sköterskan idag. Ja, det känns oxå som en evighet sedan.

Ett annat liv.

IMG_20170527_182736_823

På bilden är jag lyckligt ovetande om att jag två månader senare har en knöl i både bröst och armhåla…

Publicerad i Behandlingar, Efter C, Livet hemma

Covid-19 städar

image_6b97f672-837d-4594-aeb3-3425b66b6ffc.img_0497

Omejkad hasar jag omkring hemma i myskläder…

Jag jobbar hemifrån på tredje veckan nu och ägnar min tid (när jag inte jobbar) åt att covid-19 städa eller vad man ska kalla det när alla serier jag tittat på är slut, alla poddar jag vill lyssna på är färdiglyssnade och jag knappt kan fokusera på en bok. Lite rastlös är jag. Hoppas att livet återgår till mer normalläge snart.

I maj är det dax för min 5:e benstärkande injektion men det känns inte som läge att ringa och boka tid för det nu och det är ju ingen katastrof om jag skjuter lite på det heller.

Jag är tacksam över att jag inte är mitt i behandlingarna nu med nedsatt immunförsvar, så oerhört tacksam om man nu kan vara ”tacksam” över att ha fått cancer 2017 istället för 2020.

Publicerad i Efter C

Jo men jag mår toppenbra!

20200318

Tog prover idag och konstaterade att alla mina värden ser toppenbra ut. Jag mår bra. Det finns ett liv efter C.

Jag har noll klimakteriebesvär.

Jag har ingen ledvärk men å andra sidan så tar jag bara 60mg Tamoxifen/veckan istället för 140… men jag orkade inte ha ständig ledvärk.

Jag jobbar som en galning just nu men det beror mest på att mina kollegor är sjuka, själv har jag inte haft en förkylning *peppar, peppar* sedan 2016. Jinxade jag nu?

Bara så att ni vet… att livet fortsätter. Jag är bara lite fulare än 2017 men det kan jag leva med. Det kanske blivit så ändå? Åldern sätter sina spår snabbt numera 😀

Publicerad i Efter C

Livet

Och livet pågår som vanligt för mig. Alla biverkningar verkar ha blås iväg och även om inte kroppen är samma som den var förr så är det numera mitt jobb att fixa det hela. Stela leder (inte så besvärad sedan jag drog ner på Tamoxifen) är hanterbara och vem vet – jag kanske hade haft det ändå? Inga svettningar, jag sover bra om nätterna och egentligen är det som om jag aldrig haft cancer.

Jag tänker sällan på det ur ett oroligt perspektiv. Det oroar mig inte ett dugg även fast jag vet att hormonell cancer har en tendens att komma tillbaka men det kan ju dröja 10, 20 eller 30 år. Mitt mål är att leva till pension och kanske ta ut tjänstepensionen på 15 år…

Så det finns ett liv efter C, man behöver inte ens drabbas av cancerbaksmälla. Ta det som det kommer och tänk inte ut eventuella problem i förväg. Det är mitt råd.

Publicerad i Cancer, Jävla skit, Människor

Till minne av Karin

https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10157852484851668&id=527166667

https://egeninsamling.brostcancerforbundet.se/gava/5-12755

Karins blogg var en av de första bloggar jag hittade under min cancerbehandling. Vi träffades några gånger och hon var en sådan förebild genom den positiva syn hon hade på livet. Det hjälpte mig mycket och jag är tacksam över att jag träffade henne, både via bloggen och över en kopp te.

Hennes julklapp ligger kvar på hyllan här hemma. Jag hann aldrig dit med den. Man ska inte skjuta upp saker!

Tack Karin för att du var just du och ett sådant stöd för många i samma situation.

Publicerad i Efter C

Jul igen

Jag minns julen 2017. Min flintskalliga jul eller julen med peruk, man kan kalla det både ock 🙂

Jag minns bristen på ögonbryn och några få ögonfransar men ärlig talat så har jag aldrig haft så snygga ögonbryn som när jag målade det dem. 2017 skippade jag jul och skickade familjen till Köpenhamn och låg kvar i soffan hemma. Jag var trött och slut och orkade inte ens tänka på att det var jul.

2018 tog jag mitt egna, då krulliga, hår och åkte med två av barnen till Tallinn. Mycket piggare och i år är det som vanligt med måendet.

Nu väntar 2020 och jag blir mest påmind om min tidigare bröstcancer när jag tar mitt zoledronsyredropp två gånger per år. Nästa år blir sista året.

IMG_20171222_195249.jpg
december 2017 utan peruk

IMG_20171222_091723_247.jpg
December 2017 med en av de åtta (!) perukerna

IMG_20181225_162123_053.jpg
December 2018 med de krulliga håret som växte ut

IMG_20191111_203014.jpg
November 2019 med eget hår och egen hårfärg tillsammans med inflätat löshår

Hittade ingen bild från 2016 men innan allt detta – December 2015 såg jag ut så här. Ytan har förändrats. Rejält..

IMG_8775.JPG

 

God Jul allihopa!

Publicerad i Tamoxifen

Tamoxifen del 143 typ…

Jag har käkat 5mg/dag ett tag nu och det verkar funka bra men det är ändå bara 35mg/vecka istället för 140mg. 1/4 dels dos. Så jag ökade lite för två veckor sedan och idag kände jag mig stark och la i 60mg i veckans dosett.

Jag vet, sedan första omgången, att det tar ett tag innan biverkningarna dyker upp…

Men jag chansar lite. Börjar jag känna av det så backar jag igen.

Jag har iaf inga blödningar och inga andra klimakteriebesvär alls. Det känns helt ok.