Publicerad i Klimakteriet, Sömn

Att svettas

Nej, jag jobbar inte för något företag i ullbranschen men jag vill gärna påminna om vad som underlättat både min frossa och mina nattliga svettningar senaste året:

http://woolgoods.com/ostore/

Dom har rea just nu!

Eller här (jag har beställt från båda sidorna)

http://merinos-wool.com/sv/

Jag älskar att sova i mina ullsängkläder och har använt samma sommar som vinter. Det är rätt jobbigt att sova borta numera då bomullslakan antingen är iskalla eller blötsvettiga…

Hur tvättar man dom?

Tvättbara ullsängkläder

* Vädra regelbundet (helt när det är fuktigt eller kallt väder) och tvätta bara när det är nödvändigt, max 40°C på ulltvättprogram

* Låt sängen vara obäddad så att ullen kan andas på dagen.

* Fläckar kan du avlägsna med galltvål. Gnid den torra fläcken med fuktad tvål, låt verka en stund och skölj försiktigt under rinnande vatten.

* Använd en ulltvättmedel

Jag vet att jag har tjatat om detta men det är fantastiskt och alla kvinnor som har problem med att reglera temperaturen borde ha ullsängkläder!

Publicerad i Efter C, Kroppen, Rehab efter C

Att ta hand om kroppen efteråt

img_20180823_110008866916808.jpg

Ni vet väl att ni med egenremiss eller t.o.m utan remiss kan söka hjälp om kroppen krånglar? Jag sökte, efter tips från en kvinna som var på Mösseberg med mig, hjälp på Rosenlund i Stockholm där deras fysioterapeuter är specialiserade inom smärta, reumatologi, äldres hälsa, mental hälsa, onkologi samt gynekologi, urologi och obstetrik. 

https://www.aleris.se/har-finns-vi/stockholm/primarvardsrehab/aleris-rehab-rosenlund/

Jag har fått en timmes möte med en fysioterapeut som bedömt min förmåga och sedan tyckte hon att lätt vattengympa var en bra start för mig. Idag var jag där andra gången (1 gång i veckan) och det är såååå skönt. Eftersom jag kom upp i frikort under strålningen så betalar jag inget, annars kostar det 200 tills man är uppe i frikortsnivå.

Ser att många ställen med just rehab gör reklam och söker kunder och där man kan gå med landstingstaxa. Absolut värt det tycker jag! Glöm inte bort möjligheterna.

Publicerad i Efter C

Håret och andra tankar

img_20180822_0806056034729073526612411.jpg

Ok, lite bitter är jag ju över håret men inte värre än att jag kan skratta åt det. Hur sakta växer inte lockigt hår??? Helt galet.

Men det var inte det jag tänkte på utan mer på uppföljningen efter BC. Jag hade inte ens tänkt tanken att jag inte skulle få svar på en gång. Egentligen var det ju en rätt så optimistisk tanke eftersom det stället jag går på inte tillämpar mammografin före läkarbesöket utan gör tvärtom. Nu fick jag ett svar av röntgenläkaren ”det ser bra ut” och det duger bra för mig. Livet går vidare.

Jag var inte ens orolig för mitt ettårsbesök… borde man vara det?

Tog upp svullnaden i armhålan och stramheten på utsidan av det opererade bröstet och Onken sa att det troligtvis kommer att vara så mer eller mindre under många år framöver. Något man får lära sig att leva med.

Tog även upp den skärande smärta jag haft under en månad i höften och vi tog ett beslut (jag är helt nöjd med det) att om det fortfarande känns så om 2 månader så hör jag av mig och då får jag röntga skelettet. Vi utgår från att det är en smärta i muskeln och inte en smärta från metastaser.

Nu känns det lite som ”Jaha, då har jag varit med om det här med”

Men det känns som om det är ett avslutat kapitel i mitt liv.

Publicerad i Efter C, Läkarbesök, Tamoxifen

Första kontrollen

Så har jag varit på ettårskontroll eftersom det är ett år efter operationen.

Först in till Onken som klämde och kände innan vi hade en pratstund om hur antihormonerna funkade för mig. Uttryckte min oro över att jag inte kände av dem alls nu när jag börjat äta Levaxin mot min hypotyreos. Onken sa att en liten del kvinnor får inga känningar alls, en stor del känner ngt men att det är hanterbart och att en liten del får djävulska problem.

Sedan gick jag till mammografin och när jag var klar sa sköterskan att jag skulle sitta ner och vänta tills röntgenläkaren sett bilderna. Väntade och blev sedan inkallad på ultraljud.

Då började jag bli fundersam. Hade dom hittat ngt på bilderna? Låg där på en brist ett tag och funderade.

Så kom röntgenläkaren och sa att hon ville kolla extra eftersom jag har implantat. Tydligen kan dom inte klämma åt brösten lika hårt då vilket inte ger bilder som är tydliga nog. Hon berättade även att jag har s.k täta bröst vilket gör det svårare att se ev förändringar men att Tamoxifenet med tiden kommer att minska på bröstkörtelvävnaden och göra brösten lättare att undersöka med mammografi.

Allt såg bra ut! Hon tyckte att min kirurg lyckats bra ”var det en kvinnlig kirurg?” Eftersom min ärrbildning på insidan var blygsam.

Onken påminde om att jag måste besöka en gynekolog vartannat år för att kolla livmoderslemhinnan och se att inte det ser konstigt ut eftersom biverkningarna av Tamoxifen är en ökad risk för livmoderhalscancer ur askan i elden typ…

Så nu är jag på väg till jobbet. Hungrig. Och glad. Köpte sushi på vägen.

Publicerad i Biverkningar, Efter C, Hypotyreos, Tamoxifen, Vikt

Hur mår jag?

Jo tack. Vad gäller efterverkningar av bröstcancer så mår jag bra. Det beror på hur mycket jag känner efter.

Min högra arm (den sidan jag är opererad på) har varit svullen och lite öm med stickande känsla under dessa varma dagar men det är inte så konstigt egentligen. Och jag är lite svullen i armhålan och det stramar lite på vänster sida av de opererade bröstet men annars mår jag bra. Ur det perspektivet. Jag har ätit Tamoxifen i dryga fem månader och jag måste säga att biverkningarna – trots allt jag läste och var beredd på – är blygsamma. Någon enstaka vallning men helt överkomligt för en 53 åring.

Läste förresten om vallningar idag, intressant för oss som inte kan ta östrogen

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=7002026

Rent psykiskt så mår jag toppen. Jag tänker sällan på att jag haft cancer och att jag kan få återfall eller metastaser. Det är som det är med det. Känns som om alla behandlingar jag gick igenom tidigare är något som hände i ett annat liv.

Om två veckor ska jag på årskontroll och det bekymrar mig inte ett dugg. Jag äger mina tankar! Å andra sidan var jag inte speciellt oroad under behandlingen heller så varför skulle jag vara det nu?

Det jag däremot har problem med är min underaktiva sköldkörtel. Att ställa in medicin för den verkar inte helt enkelt. Men jag är tacksam över att ledsmärtan försvann när jag började med Levaxin. Jag var så säker på att det var en biverkning från Tamoxifen. Tog en vecka så var det borta.

Vikten är dock ett problem. Klarade mig hyfsat under behandlingarna så jag utgår från att det är sköldkörteln som ställt till det. Jag väger nog en 13-15 kilo mer än jag gjorde förra året den här tiden fast jag äter nyttigt och inte speciellt mycket. Jajajaja, var sak har sin tid och jag har köpt större byxor 😀

Livet är bra! Inte som förr men bra. Och jag saknar inte livet från förr. Bara de ytliga sakerna så det kan jag leva med.