Publicerad i Efter C, Tamoxifen

Livet efter C

img_20180916_1144188640402239185166666.jpg

Idag träffade jag 4 av de andra kvinnorna som var på Mösseberg samtidigt som mig. Det är alltid lika trevligt och det ger så mycket! En av få saker so känns roliga numera…

En tjej hade skrivit i vår facebookgrupp att hon inte mådde så bra och det visade sig att fler inte mådde så bra. Inuti alltså. Jag skulle inte vilja påstå att jag är deprimerad eller så men saker är inte längre roliga. Det finns inget som är roligt. Människor är mest jobbiga och jag undviker helt folk, det är tråkigt att gå jobba, jag hittar inga bra serier på Netflix, matlagningar roar mig inte längre och jag inser att bilden som togs i fredags efter en massa vin och hot shots är en bild där jag skrattar. Det gör jag nästan aldrig numera.

Vanligt med depression efter bröstcancer

Det är mycket vanligt att patienter som drabbas av bröstcancer får en depression. Varannan kvinna får depression eller ångest under det första året efter diagnosen.

Detta enligt en studie som presenteras i den medicinska tidskriften British Medical Journal, BMJ. 222 kvinnor under 60 års ålder har intervjuats för studien. Även om depression och ångest var mycket vanligt tenderade de depressiva besvären att gå över efter en tid visade studien. 5 år efter diagnos var det 15 av kvinnorna som led av depression eller ångest vilket inte är en större andel än i befolkningen i stort.

Källa: Dagens medicins nätupplaga. 050214. © Netdoktor.se

Jag känner ingenting om det mesta.  Fast deprimerad känner jag mig inte och inte har jag ångest heller men jag känner mig blasé. Ointresserad av livet. Ointresserad av aktiviteter. Ointresserad av människor.

Jag känner inte igen mig själv.

https://www.cancerfonden.se/nyheter/livet-efter-behandlingen

Jag är oerhört trött på livet efter cancern, allt som dök upp efteråt. Ledvärken, övervikten, det krulliga håret, sköldkörtelbesvären, stelheten. Lite naivt så trodde jag att jag skulle vara ”frisk” nu. Det är nu jag är sjuk.

Läste om det här:

http://mittfjardeliv99.blogspot.com/2016/08/livskvalite-och-tamoxifen.html 

Troligtvis så är det antihormonerna som ger dom här känslorna eller  rättare sagt – avsaknaden av känslor. Är det värt det? Värt att äta dom men att sakna livskvalitet?

Det funderar jag på idag.

Författare:

"vart du än går är du där"

27 reaktioner till “Livet efter C

  1. Ja, det är ett elände dessa piller. Jag har tagit i fyra år av fem. Avslutade i augusti på egen hand. Hade kontakt med överläkaren på karolinska. Då jag redan var överbehandlad på ett sätt då jag var ett gränsfall men valde behandling med cytostatika, herceptin så tyckte hon att det var bra kämpat med fyra år. Samt att risken att sluta ett år för tidigt var marginell utifrån mina förutsättningar.. På onsdag ska jag tala med min egen behandlande läkare om beslutet. Jag pallade inte längre, kroniskt ont i käkleden och ledstel. Då jag nu ska jobba som förskollärare 50%så måste kroppen funka.
    Jag har blivit bättre i lederna och övervikten börjar släppa. Kissar jättemycket om nätterna. Vet ej om det är vätska som ska ut…? Känner mig betydligt klarare i skallen. Men sömnproblematiken har jag kvar.
    Nu ska vi se vad som tycks på onsdag… Självständiga patienter uppskattas inte alltid!!

    Gilla

    1. Hade du en spridning? Jag vet inte hur jag skulle må utan antihormoner. Jag har bara ätit i 6 månader och vet inte vad som är biverkningar och vad som inte är. Om sonen hade varit myndig hade jag slutat med allt men just nu törs jag inte riskera ngt. Jag är inte rädd för återfall, mer att jag blir tokig innan

      Gilla

      1. Nej ingen spridning och en 4-5 mm tumör. Kruxet var att den var antikroppskänslig dvs her2 plus. Gränsen för cytostatika låg vid 5 mm tumör, men jag tog behandling för att vara på den säkra sidan. Vågade inte avstå hormoner..

        Gilla

          1. Knepigt när man får ”välja” själv men läkaren följer ju riktlinjer. Jag är tacksam att man kostar på dyra behandlingar även om det kan vara överbehandling….. Men jag kunde läsa av att läkaren gärna ville fullfölja behandling. Det finns så många varianter av bc!!

            Gilla

  2. Ett år har jag ätit antihormoner. Nu har den värsta värken i artros knät gått över, inte kul eftersom man inte längre kan gå längre sträckor åt gången. Värk i benen och korsryggen av och till, i synnerhet om jag suttit stilla. På tisdag är det skelettröntgen, då får man se om det är någonting man kan göra åt. Långtifrån samma energi/ork som innan bc, blev nog 20 år äldre. En dag i taget.

    Gilla

    1. En kvinna i min cancerrehabgrupp gav hennes antihormoner till mig eftersom hon tyckte att hon vid 64 års ålder inte ville ta dom. Hade jag inte haft en 16 årig son så hade jag struntar i antihormoner. Jag behöver försöka leva nga år till

      Gilla

      1. Jag tror att många är rädda att ta dem. Självklart så ska man testa tycker jag. Det behöver inte bli så farligt om man får hitta strategier.
        Maria, du är ung. Du har många bra år kvar!!! Du är i en tillfällig svacka nu. Som sagt en dag i taget.

        Gilla

      2. Ja, det är ju det vad som är värt vad. Har en väninna en bit härifrån, hon har tillåtit endast kniven. Borttagning, mastektomi, ingenting i lymfkörtlarna. Detta gjordes för 3,5 år sedan. Nu har hon fått metastas i nyckelbenet och har värk.
        För min del hjälpte inte vare sig antihormoner, strålning eller förändrade levnadsvanor eftersom jag fick återfall i op området, men skulle nog aldrig våga chansa att hoppa av.
        Har senaste veckan lyssnat på Muskulär avslappning, vet inte om det hjälpt eller inte, värk har iaf släppt i artros knät.

        Gilla

        1. Det är jättesvårt eftersom det inte finns något facit.
          Men vad bra att du blivit bättre med artosen. Det verkar som om det hjälpt med muskulär avslappning. Fortsätt med det.

          Gilla

  3. Ja det är på ngt sätt ironiskt men inte kul ironiskt att du mår sämre nu än under cellgiftsbehandling. Det finns ju logik som förklarar men det blir ju inte roligare för det. Du får försöka ta fasta på det som gör dig glad o hålla fast vid bra rutiner. A o O om man känner sig depp.

    Gilla

  4. Livet har sannerligen tagit en ny vändning. Vi hade vänner över på middag i fredags och jag skrattade så jag kiknade hela kvällen. Det var längesen sist!
    Men jag vågar i alla fall inte sluta. Skulle aldrig stå ut med tanken att jag inte gjorde allt jag kunde..
    Inatt flyger vi till Turkiet ✈️

    Gilla

  5. Jag mådde ju sådär hela förra året, som om livet var färdigt, nu skulle resten bara bli en upprepning.
    Verkligen hade det inte gjort mig något om livet tagit slut då. Men jag ville ju inte lämna hundarna… nu är den känslan borta.
    Jag vill ut och resa igen och saker känns intressanta.
    Detta helt utan några antihormoner. Ibland kommer nog sådant där i vår ålder ”helt utan anledning”
    Jag tror det vänder för dig med 👍🏼

    Gillad av 1 person

  6. Det låter trist att du tycks vara trött på skiten just nu, men fullt förståeligt! Jag kan bara hoppas att du pö om pö finner det som roar dig, glädjeämnena i livet igen. Du är/var en glad tjej som tog vara på möjligheterna till glädje gav dig. Du har bloggvänner som vet vad det handlar om, de har gett dig bra kommentarer här i inlägget, tycker jag.

    Gillad av 1 person

  7. Det är bra Maria att ibland känna efter litegrann, låt det bara inte ta över. Jag hejar på dig och tror att du kan se till att inte efterverkningar/biverkningar från sjukdomen tar över 💪 kram till dig

    Gilla

    1. Det lixom sköljde över mig som en våg och jag har verkligen känt efter i helgen. Livet är som ett rak sträck just nu. Det enda som känns är all värk jag har i kroppen. Allt annat är bara grått

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s