Publicerad i Efter C

Fler tankar efter C

Jag saknar lite helhetstänk från sjukvården efter att man haft bröstcancer. Det blir ett himla rännande hos olika läkare/vårdinrättningar om/när man behöver hjälp efter behandlingen.

Insåg det idag att jag går på Christinakliniken på årskontroller, för att få zolodronsyra och för att få Tamoxifen, jag har precis avslutat min lymfstudie på Karolinskas cancerrehab (sista besöket i fredags), jag har bassängträning och är med i en cancerrehabgrupp på Rosenlundssjukhus, jag gjorde min mammografi på Aleris på Sofia Hemmet för 1 månad sedan men förra veckan blev jag kallad till mammografi på Södersjukhuset. Eh? Jag kollar min sköldkörtel (fick hypotyreos efter C) på Aleris Sabbatsberg, jag sköter min onda axel på DBI vid Östermalmstorg och nu ska jag hitta en gynekolog eftersom livmoderslemhinnan måste kollas vartannat år när jag äter Tamoxifen. Har jag missat något? Jodå, det händer att jag träffar vanliga läkare med för utskrivning av allergimediciner och liknande. Och tänkt om jag trillar djup ner i depressionsträsket – då ska jag tydligen söka hjälp inom primärvården.

Varje gång jag besöker en läkare måste jag berätta att jag behandlats för cancer och att jag äter antihormoner eftersom annan medicin kan påverkas samt att symptom jag har jag beror på behandling/antihormoner.

Det är tröttsamt!

Jag önskar att det fanns ett ställe med samlad kunskap kring cancerbehandlingar, biverkningar och andra sjukdomar som kan bryta ut efteråt. Ungefär som när man hade bröstkonferens om mig före beslutet om behandling togs.

Jag vet inte om jag ska tycka att jag har tur som har ett arbete som tillåter att jag springer på alla dessa ställen eller om jag ska se det som otur att jag behöver gå på så många ställen. Men det vore skönt om någon tog sig tid och frågade ”hur mår du egentligen och kan vi göra något åt det?” och sedan fixade så att jag fick lämplig vård.

Det försvinner så oerhört mycket tid för att hantera allt detta.