Publicerad i Behandlingar, Klimakteriet, Kost, Zometa

Zoledronsyra 2:a gången

 

Jag kanske är helt knasig men jag sjönk avslappnat ner i den sköna fåtöljen på Christinakliniken för att få mitt zoledronsyredropp. Jag känner mig ofattbart avslappnad när jag är där. Inga hemska minnen från cytobehandlingen alls. Nu vill jag ju inte jinxa och hamna där igen men om jag nu ska dit två gånger per år så är det lika bra att det känns avslappnande. Min kontaktsköterska är dessutom väldigt trevlig. Hon blev väldigt inspirerad av min diet eftersom mina svettningar minskat rejält. Känner knappt några klimakterieproblem alls…. om jag inte tänker på de stela lederna men det är hanterbart. Jag börjar glömma att det någonsin varit på något annat sätt.

img_20181210_1422138521052811516298776.jpg

Jag fick dessutom igen knappen på min nästan 10 år gamla favoritkappa idag. Testade för en månad sedan och hängde tillbaka den på galen. Just nu är allt väldigt bra. Jag är pigg som sjuttsingen och glad!

Publicerad i Hypotyreos, Klimakteriet, Kost, Kroppen, Tamoxifen, Vikt

Vikten, både ytligt och hälsomässigt

img_20181109_0626208212431571186007683.jpg

Jag hittade en antydan till midja i spegeln idag och jag ser inte längre ut som om jag är gravid i 6:e månaden om man ser mig från sidan. Såna små saker gläder mig även om det är ytligt. Fast vikten är inte bara ytlig. Jag är kvinna och i klimakteriet och ökat kroppsfett ger större risk för återfall.

Jag höll själva vikten på vågen rätt så hyfsat under behandlingarna även om det handlade om att jag ökade i fettvikt och minskade i muskelvikt vilket är illa nog men efter att jag började äta Tamoxifen så exploderade vikten. Precis som jag alltid påverkats av hormonspiral, hormonsprutor eller p-piller genom tiderna och detta trots att ”studier visar bla bla bla att Tamoxifen/hormonpreparat inte orsakar viktuppgång bla bla” Det har aldrig stämt på mig.

Jag började kostregga redan i mars, testat viktväktarna och gick upp i vikt… testade att vara restriktiv med kalorier fram tills för 14 dagar sedan vilket inte gett några resultat mer än att jag varit sugen på sötsaker hela tiden. Nu är jag inte en sån där som fuskar heller – har jag bestämt mig så kör jag mitt race utan att titta åt sidorna. Så inget fusk men inget fungerade, varken kalorirestriktioner, promenader eller träning vilket kändes rätt så svart och jag känner att jag inte behövde mer svart i livet just nu.

Till saken hör att hypotyreos inte på något sätt gör att det är lättare att gå ner i vikt…

Så för 14 dagar sedan la jag om kosten till en ketogen kost. Typ 180 graders skillnad mot för hur jag ätit tidigare (massor med rotfrukter, sädesslag och lite fett) och det verkar funka. Även om man tappar mycket vätska (2-3 kilo) när glykogenlagren töms första veckan så kan jag se att det händer saker, att kläderna sitter lösare och framför allt att magen inte putar ut. Jag känner mig lättare i kroppen!

Så mitt mål varje dag är att äta: 61 g protein (inte att förväxla med tex 61 g kyckling utan själva proteininnehållet i maten), 20 g kolhydrater och 151 g fett.

Om man äter LCHF brukar man äta beskärda delar av mejeriprodukter medan man i en ketogen diet undviker mjölkproteinet bortsett från att man kan äta lite ost. Lite knepigt är det eftersom jag inte ätit kött sedan 2013 men jag har börjat med att lägga till lite kravmärkt kyckling i maten. Mängderna protein är så små att min miljöpåverkan genom att äta kött blir blygsam.

46647994-keto-carta-pirámide-de-los-alimentos-infografía-nutrición-y-la-dieta-ilustración-del-vector-.jpg

Det här ska bli lite intressant i Hongkong nästa vecka för vad äter kineser? Nudlar? Dumplings? Ris? Söta såser som man friterat i?…

Ibland måste man helt enkelt våga prova en annan väg och ge det en chans. Funkar det inte så är det ju bara att sluta.

Publicerad i Hurra!, Kost, Kroppen

Det går bra nu!

Promenerade i regnet till kontoret och fick ihop nästan 9000 steg eftersom jag tog en liten omväg genom Skogskyrkogården. Tog en kaffe på jobbet och torkade jackan vid ett värmeelement… En timme senare tog jag bussen till Skarpnäck och promenerade hem därifrån. Bara några hundra steg innan jag nått 14000 steg landade jag hemma i soffan och gjorde inte mycket mer alls…jo,  mer än lunch och GUUUUU vad hungrig jag var. Åt resterna av onsdagens fyllning till bakpotatis fast utan potatisskalet runt… och smaksatte med curry. MUMS. Blev lite fel i måltidsordningen så till kvällen vid tvn åt jag en skål med jordgubbar/hallon och alpros on go.

https://mariasmatintag.wordpress.com/2017/10/16/bakad-potatis-2/

Sov jättegott!

Idag ska jag ta en promenad till Högdalen, det lär inte bli mer än max 8000 steg så jag får planera det lite. Kanske ta bussen till Norra Sköndal och gå hem därifrån?

Har fortfarande resten i kylen från veckan så jag behöver inte laga mat alls idag och det är höstlov dvs sonen är hos hans pappa så jag kommer att äta rester från frysen mest hela veckan.

Tänkte  på det när jag gick sista biten hem igår att jag nästan kände mig som förr. fetare men ett tag där så mindes jag hur det var före BC, när jag kunde röra mig utan problem.

Men nu ska jag ligga i soffan en stund till. Ska kolla på ”Allt för Sverige” och dricka kaffe 🙂

Publicerad i Kost

Maten under och efter

Jag tillhörde inte den gruppen som tappade matlusten under cellgfiftsbehandlingen. Tvärtom så hade jag god aptit även om vissa saker inte smakade som vanligt. Kanske lite väl god aptit vilket visar sig på vågen nu när muskelmassan minskat och när kroppen strävar efter att behålla kroppsfett runt mage och lår för att säkra tillgången på östrogen.

Men jag tror på matens läkande och förebyggande effekt – trots att jag åt så här innan min bröstcancer. Det har inte varit i onödan. Kanske var det ren tur eller en livsstilsgrej som gjorde att jag ändå klarade av behandlingarna så pass enkelt att jag inte varit sjukskriven en endaste dag. Noteras bör att jag kunnat jobba hemma en del men mitt jobb kräver en del tänk för hjärnan och det har varit problemfritt. Nu var inte det målet – att vara ”duktig” men jag kände mig inte speciellt sjuk vilket jag tror är kriteriet för att få sjukpenning. Jag har varit frisk rent fysisk (bortsett från neuropati sista månaden), inte en endaste liten förkylning eller febertopp och stark psykiskt sett hela tiden och när jag tänker på boken ”Happy foods” (beställde den nyss) så verkar jag vara något på spåren.

https://www.adlibris.com/se/bok/happy-food-om-hur-mat-och-lycka-hanger-ihop-9789188545107

Jag har varit noga med min tarmhälsa under hela behandlingstiden. Skaffade probiotikatabletter direkt vid diagnosen och har även sett till att äta saker som ger tarmbakterierna en god miljö.

Fullkornsprodukter, hela korn och gryn, bönor, linser, frukt och grönsaker i alla dess former, fet fisk, avokado, nötter och vegetabiliska oljor

Det betyder inte att jag är en renlevnadsmänniska på något sätt. Tvärtom så älskar jag ett glas kall cola och salta S-märken och unnar mig det när lusten faller på. Man behöver inte vara allt eller inget.

Jag skulle aldrig avstå från traditionella läkemedel som jag erbjuds av sjukvården – jag tror verkligen att det hjälper men jag tror även på min egen skyldighet att sköta min kropp hemma, att ge kroppen de bästa möjligheterna att vara hel eller att läka.

https://www.cancerfonden.se/livsstil/matvanor

Numera är ju t.o.m cancerfonden med i båten med deras rekommendationer vilket gläder mig och som står i bjärt kontrast till vad man sa till mig inom sjukvården ”Ät vad du vill”. Fast nu åt jag ju vad jag ville eftersom jag redan äter enligt rekommendation men korv, bacon och skinka och rött kött är totalt bannlyst från min kost och har varit sedan 2013.

Sjukvården måste börja våga tala med människor om mat och vad vi äter. Allt handlar inte om vikt utan om hälsa. Dietisten i Mösseberg sa att vegetarisk mat kan vara lika fet som vanlig mat. Eh? Jaha? Det kanske inte är just hur mycket fett det är i som det handlar om utan typ av fett, typ av sammansättning av livsmedel och fiberinnehåll. Eller kanske ur etiskt perspektiv? Miljöaspekt? Det var faktiskt det DUMMASTE jag hört av en utbildad person. Alla som äter vego äter inte pasta eller sallad med ost…

I helgen har jag haft besök av en vän som tror att hon har gikt i en led så helgens kostval har varit fokuserade på rawfood till lunch och middag. Antiinflammatorisk kost.

I torsdagskväll åt vi av salladen (currydressing gjord av cashewnöt), ärtor, gulbeta, paprika, ägg, selleri, rödkål, tomat, avokado, spenat:

img_20180531_100704_5991171424029

 

Igår, till lunch, åt vi squashpasta med rödkål, tomat, morot , oliver i en sås av tahini (näringsrikt!) och ingefära.

Och till middag rawfood tacos – solrosfröfärs med mangosalsa i salladsblad med en cashewdressing. Bra mat för oss båda. Men vi unnade oss båda en bit paj efter vår vandring i skogen 🙂

img_20180530_210034_566739865394.jpg

Sköt om kroppen! Det är den enda kropp ni har. Våga prova nya maträtter, nya matidéer och ät gott – det är viktigt!

 

 

Publicerad i Biverkningar, Klimakteriet, Kost, Kroppen, Sömn, Tamoxifen

Biverkningar av Tamoxifen

Anna skriver bra om hennes erfarenheter och det gläder mig att läsa om folk som upplever att det blir bättre, speciellt med tanke på att jag ska äta antihormoner i 10 år

http://annabloggar.com/2018/05/31/31-maj-ett-ar-sedan-sista-cellgiftbehandlingen/

Men jag är ändå glad över att jag inte ha så mycket biverkningar när jag verkligen känner efter. Ok, stelheten men det blir bättre. Om det är på grund av att jag rör mig eller att kroppen börjar vänja sig vet jag inte men jag tänker inte så mycket på det längre. Fast…. jo, jag är stelare än förr. Det är inte så att jag längre får upp benen bakom huvudet och det kunde jag i början förra året även om jag var rädd att benet skulle fastna där för evigt 😀

Jag tänker en del på egenvård och läser om hur andra kvinnor gör. Själv tror jag på att kosten har betydelse (inte bara för vikten) för hur man mår under klimakteriet så det är viktigt för mig just nu. Det är alltid viktigt men nu försöker jag ännu mer.

Jag har lagt till mer råkost, fler färger, mer att tugga, mer fibrer från grönsaker och frukt utan att för den sakens skull utesluta allt som är gott men mindre nyttigt. Jag ska ju leva oxå!

Just nu fixar jag och planerar matlådor till jobbet (fast dessa på bild är till kvällens middag för jag har semester) så att jag kan ha en bra och matig sallad till lunch. Burkarna kan fyllas på söndagkväll och sedan tar jag med en varje dag i ryggan!

https://mariasmatintag.wordpress.com/2018/05/31/sallad-i-burk-2/

img_20180531_100704_5991171424029

Annars så verkar lederna svara bra på cykling, det känns som om det gör mest gott (mer än promenader) men jag måste ändå styrketräna 2-3 gånger i veckan eftersom bristen på muskler är rätt så uppenbar – jag har blivit svag i kroppen.

Jag tror även att det är viktigt att sova bra (sömn brukar bli ett problem under de varma åren) och jag sover ännu bättre nu när jag tejpar munnen innan läggdax.

Och jag vill påtala vikten av att inte stressa, att ta det lugnt eftersom höga halter av kortisol i kroppen kan göra att blodtrycket  inte går ned, att vätska lagras in i cellerna och kroppen vill ogärna släppa ifrån sig energi. Vi blir känsligare för det med åldern.

Det gäller att hitta de sakerna som fungerar på det egna livet. Det som passar mig kanske blir ytterligare en börda för någon annan och vice versa. Testa er fram. Bra mat har ju ingen dött av ännu 😉

Publicerad i Kost, Kroppen, Vikt

Vikt och sånt

img_20180529_1052082095698311.png

Om man nu får skämta lite? Om vikt iallafall. På tal om att skämta så är vi lite olika. Jag har rätt så morbid humor och har kunnat skämta gott om min cancer och behandlingar under hela tiden men jag vet att andra är känsligare. Jag fick lägga band på mig när jag var på rehab eftersom jag kände att det inte skulle gått hem överallt.

Efter att ha beställt STORA nya bikinibyxor till semestern (som vankas om en månad) så funderade jag på maten. Jag gillar helt enkelt att äta.  Jag gillar att äta mer mat än de sparvliknande portionerna som verkar passa min snigelfartsförbränning. Det är ett faktum.

Efter lite inspiration från https://enannorlundasommar.wordpress.com/ så har jag lagt till mer råkost i maten. Inte för att jag lider brist på grönt i min mathållning – tvärtom – utan för att det tar tid att tugga råa grönsaker som är lite grövre vilket innebär att jag äter långsammare och blir mätt fortare. Det kanske är ett sätt?

Det kommer att bli en del svarvade zucchinis, rödbetor, morötter och vitkål framöver…

Dagens lunch var resterna av den burk (med likadant innehåll) som jag hade med till jobbet igår och där hälften blev över. Kompletterades med två ägg idag (1.5 för ett hade krossats med skal på och det var löskokt och svårt att skala) och några svampbollar.

Idag kommer matleverans igen så jag ska svarva ihop lite middag och innehåll till en matlåda till jobbet.

Lite så här fast inga wontonbitar

https://foxeslovelemons.com/asian-zoodle-salad-jars/

Hade min morfar (han var snickare) hört mig hade han trott att jag skulle svarva till snygga matlådor i trä 😀

KCSPIRAL_01-e1475839655355

Publicerad i Cancer, Kost

Hur tänkte dom nu?

Jag måste erkänna att det fortfarande stör mig – maten på Mössebergs rehab. Det ställe där man tar emot patienter som tex cancerbrabbade och reumatiker för rehab. Hur tänker man kring maten? Att Annika Dahlqvist varit där och gett råd? Att de studier som finns bara är en konspiration från fiberlobbyn?

https://cancer.se/faststallt-charkuterier-ar-cancerframkallande/

Frukostbuffen dingnade av: ostar, skinka, leverpastej, prinskorv och bacon. Varje dag. I alla 12 dagar jag var där. Det fanns ett pålägg om man inte äter den typen av animalier – marmelad… Allvarligt? På ett kurhem? rehabcenter?

Jag vet att inte alla som äter sånt får cancer – självklart inte – men riskerna ökar och det finns mängder av studier på detta. MÄNGDER! Så borde man inte ge människor en möjlighet att förbättra matvanorna? Borde inte det vara ett mål och kanske spara den överdådiga buffén till en helg tex? Man behöver inte avstå från allt men kanske inte äta bacon varje frukost.

Nu kan ju vän av ordning tycka att var och en lastar på som den vill och det är sant. Stället är fullt av vuxna människor som kan göra egna val (man kunde äta gröt, fil och mackor med marmelad om man inte ville äta det andra) men människan är även känd för att göra som man alltid brukat göra. Det vore ju en chans för ett kök att erbjuda bra nyttiga saker som gör gott för kroppen och som inte direkt syns som varningar på cancersidor…

Världscancerfonden rekommenderar den som vill minska sin risk för cancer att äta en kost huvudsakligen från växtriket. Jag instämmer helt i detta. Alla ämnen i vår kost med påvisad cancerskyddande effekt återfinns i hela ätbara växter. Vidare återfinns de ämnen med påvisad cancerframkallande effekt i animaliska produkter. Jag brukar dela ut en broschyr som “Kompetenscentrum för hälsa” tagit fram om vad man bör utesluta och dra ned på.  Jag rekommenderar de som vill gå ett steg längre att även utesluta mjölkprodukter som ju innehåller en tillväxtfaktor, IGF-1, som har en stark koppling till cancer

 

Se artikeln med Onkologen David Stenholtz

https://foodpharmacy.se/2015/04/mandagsintervju-vi-pratar-kost-och-cancer-med-onkologen-david-stenholtz/

Och nej, man ska inte få skuldkänslor om man äter bacon. Absolut inte men på ett rehabhem tycker jag att man ska inspirera till nya val, att det borde ingå i rehab som en del av behandlingen

sen kan folk göra de val de önskar hemma men kanske att ny mat sår nya frön 🙂

http://annaottosson.se/projekt/valgorenhetsprojekt/

http://annaottosson.se/2018/05/24/mat-som-skyddar-mot-cancer/

Publicerad i Kost, Kroppen, Livet hemma, Rehab Mösseberg, Vikt

Vardagen…

img_20180519_092123692038805.jpg

Kom hem igårkväll efter lite tågförseningar och 2 timmar i en tågvagn utan AC. Hamnade i soffan ganska direkt.

Så hur gör jag nu? Vad tar jag med mig från min rehabvecka? Hur omsätter man möjligheten att ha fått träna, fått maten lagad, kunnat bada och bara vara i vardagen? Vad fungerar för mig? Vad vill jag göra? Hur mycket är jag beredd att göra?

Idag ska jag göra ingenting*. Det bestämde jag redan innan. Idag är min vilodag*. Inget gym. Inga trxband hemma, inga övningar på boll, inget bad, inga ”sköna rörelser” att starta morgonen med men däremot ska jag ta en liten promenad eftersom jag ändå behöver gå till Centrum när dom öppnar.

Min plan är:
Promenader till eller från jobbet ( 5 km) 5 dagar i veckan om jag börjar/slutar i Blåsut och det inte stormar ute. Om jag cyklar (cykeln måste få bromsarna fixade först) så får jag promenera senare på kvällen i 30 minuter (skiter i aktivitetsarmbandets siffror då)

https://www.headspace.com/blog/2016/08/05/the-unexpected-benefits-of-going-for-a-walk/

Styrketräning: Hemma (jag har all utrustning som behövs) eller på jobbets gym 3 dagar i veckan tills vattengympan börjar i höst för då räcker det med två gånger.

Helg: En längre promenad, gärna med stavar,  i naturen på lördag eller söndag.

Men… jag ska inte slå på mig själv om livet kommer i mellan och andra saker behöver prioriteras, däremot ska jag inte prioritera Netflix framför rörelse. Har jag tid att kolla en serie så har jag tid att röra på mig.

Meditation: Jag fortsätter med min headspaceapp för den är bra. Helst varje dag men det är ingen katastrof om jag glömmer någon dag

Vardagen: Kollade kyl, frys och skafferi och beställde mat från mathem – det ger mig tid för andra saker. Ska göra en matsedel på söndag så att livet är organiserat.

Maten: Frukost får fortfarande vara för min del på vardagarna. Jag går upp 05:30 och kan tänka mig kaffe och kanske en vegetabilisk proteinshake. Frukosten får bli på jobbet. Ska se till att jag har saker där så att jag kan koka lite gröt när/om hungern slår till. Ska inte heller räkna en enda kalori till i år! Det får bli nästa år. I år ska jag försöka få in ett mönster av rörelse istället. Vem vet – jag kanske går ner några gram på köpet? Eller inte.

Det är min plan. Men idag är jag fri att göra vad jag vill… som att packa upp, slänga sopor, beställa mat, vattna blommor, gå ner med grovsopor och andra roliga saker 😀

*vilodag och vilodag, jag har irrat som en iller här hemma och fixat och donat. Har inte ens druckit kaffe än och jag har varit vaken sedan sju, det är snart 2.5 timmar. Stod ingen färdig kanna i köket…

Publicerad i Kost, Rehab Mösseberg

Efter 11 dagar…

Funderade på det i morse att det här är ett ställe man ska åka till om man äter ost, ost, mera ost, bacon, korv, skinka, lax, sill,ost och leverpastej. Under 11 dagar har det funnits noll pålägg till frukosten om man inte äter kött och mejeriprodukter. Idag finns bra vegetabiliska produkter i minsta lilla butik… Men inte här.

Och då fokuserar man ändå på rehab både för fd cancerpatienter och reumatiker. Märkligt.

Så år 2018 agerar man i köket som om laktosfritt och mjölkfritt är samma sak. Då har jag ännu inte berättat om torra linsbiffar eller grytor redda med ngt potatismjölsliknande. Bristen på kryddning är markant bortsett från paprikapulver som verkar vara en favorit i köket.

Maten är en STOR besvikelse. Det finns fräscha råkostsallader till lunch och middag fast ofta har en ost i. Det serveras även ostar till frukost och lunch. Jaja, det kommer att ta ett tag innan jag äter rå broccoli och blomkål igen. Jag kan det där nu.

Hade jag inte valt att äta fisk de här dagarna hade jag ätit både proteinfattigt och smaklöst. Lax, sill och mitt medhavda proteinpulver har räddat mig.

”Gå ät ngt med protein” sa fysioterapeuten efter vårt cirkelpass. Hur menade hon nu? Det finns inget(mer än godis) att köpa mellan måltiderna och inget kök mellan 09 och 11:30.man kan tydligen (bra att veta dag 11) säga till i köket efter frulle så gör dom en mellismacka . Ingen har sagt det. Tack.

Så vill man åka till ett ställe och äta falbygdens ost och – i motsats till internationella kostråd – äta mängder av charkuterier så är detta rätt ställe. Folk som äter Vego bör välja bort Mösseberg.

https://www.brackediakoni.se/mosseberg