Publicerad i Efter C, Kroppen

Månaderna innan 4 års kontrollen

Mina årskontroller brukar ske aug/sep så just nu lever jag i en värld utan återfall.

Inte så att jag går omkring och är orolig men jag har funderat en del på kontrollerna. Det är ett besök hos läkaren där han klämmer och känner och vi pratar lite om den endokrina behandlingen. Sedan är det besök hos mammografin där bilder tas och ultraljud görs och jag får sitta och vänta för att sedan prata direkt med röntgenläkaren om resultaten. Det sista är bra, jag har sett att man på andra ställen får gå hem och vänta på besked.

Men… jag är inte så orolig för just återfall i bröstet vilket är just det man kollar utan jag är mer bekymrad vad gäller fjärrmetastaser – det är ju något som aldrig kollas :/

Efter min behandling gjorde man en skelettscint på mig och då kunde man inte se något men hur ser det ut nu?

Vad är de typiska symtomen på spridd bröstcancer?

Vilka symtom du upplever under sjukdomsförloppet kan skilja sig avsevärt från person till person och beror framför allt på var i kroppen metastaserna har bildats. Skelettmetastaser är den vanligaste metastaslokalisationen och medför vanligen smärtor. Levermetastaser ger oftast få symptom men trötthet och allmänpåverkan är vanligt. Lungmetastaser kan ge hosta och andnöd. Metastaser i hjärnan ger olika symptom beroende på var i hjärnan metastaserna sitter.

https://www.spriddbrostcancerochdu.se/vad-ar-spridd-brostcancer

I den här åldern så har jag ju ont någonstans i kroppen dygnet runt. Jag antar att den endokrina behandlingen hjälper till… Höften (båda sidorna numera) smärtar rejält (det var bra ett tag) och jag käkar antiinflammatoriska med jämna mellanrum. Trött är jag ju som oftast och astmaspray tar jag precis som jag gjort senaste 35 åren vid andnöd.

Så egentligen säger inte årsundersökningarna mer än att jag inte fått ett lokalt återfall. Lokala återfall behandlas på samma sätt som den vanliga bröstcancern så det oroar inte speciellt mycket.

Läste på KI’s hemsida om hur metastaser sprids

Cancervävnad från 20 patienter

I den aktuella studien undersökte forskarna DNA i cancervävnad från 20 patienter med brösttumörer och metastaser i både armhåla och andra organ. Med så kallad next-generation sequencing kunde de kartlägga släktskapet mellan cancercellerna i bröstet och de som fanns i metastaser i andra organ. På så vis kunde de visa cancerns spridningsvägar.

Studien visade att tumörceller sprids från brösttumören till armhålans lymfkörtlar och till andra organ som skelett och hjärna. Ofta sprider sig sedan metastaser vidare från det första organet till andra organ i nästa steg.

– Vårt viktigaste fynd var dock att metastaserna i lymfkörtlarna i armhålan inte verkar sprida sig vidare till andra organ, så även om dessa metastaser kan visa hur aggressiv cancern är, är det inte de som orsakar spridningen, säger Johan Hartman, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet som lett studien tillsammans med professor Jonas Bergh vid samma institution.

Tidig explosion av cancerceller

De fann också att det i vissa fall rör sig om en tidig explosion av cancerceller från brösttumören, som ger upphov till metastaser i flera olika organ på en gång. Forskarna visade också att olika regioner i brösttumörerna gav upphov till metastaser i specifika organ i kroppen.

https://nyheter.ki.se/brostcancerns-spridningsvagar-kartlagda

Sånt funderar jag på inför höstens 4-årskontroll, vad är det dom kollar egentligen och ska jag känna mig trygg med det?

Publicerad i Behandlingar, Biverkningar, Efter C, Hypotyreos, Jävla skit, Klimakteriet, Kroppen, Strålning, Tamoxifen, Vikt

Behandlingar och vikt…

Efter midsommar 2017 vägde jag 71.1 kilo. Liiiite väl tilltaget för att vara knappt en tvärhand hög (typ 163) men jag hade slutat röka i januari 2017 och lagt på mig kilo efter kilo. Kanske var det även en kombination av trevliga vinkvällar och god mat. Det kan ha med det att göra. Det kan ha mycket med det att göra. Jag gillar vin och god mat.

Så började behandlingarna och folk varnade för att jag kunde minsta matlusten – bah! Det var inte ens kortisonet som gjorde mig hungrig utan jag åt för att jag gillar att äta. Mitt i mina cellgiftsbehandlingar vägde jag 74, 75, 76 osv… ni fattar och efter strålningsbehandlingen fick jag hypothyreos och ämnesomsättningen lixom stannade av och det tog tid att få ordning på medicineringen. Under tiden hann jag gå upp ännu mer i vikt.

Under tiden drabbade klimakteriet av antihormonerna jag fick käka och som jag ska äta i 7 år till… och helt plötslig hade jag mage, ryggfett och låren bara svällde och svällde. Min nya kropp kändes inte alls som jag. Jag köpte större och större kläder och sedan passade inte ens dom fast det tror jag har mest med det minskade avståndet till kylskåpet att göra under corona eftersom jag numera jobbar hemifrån de flesta dagarna.

Men… klimakteriebesvären försvann. Idag märker jag inget av det men vem vet, det kanske lurar runt hörnet?

Jag har tagit itu med min vikt och ligger lägre nu än när jag drabbades av cancern midsommar 2017. Det tar sig! Det går åt rätt håll. Inte riktigt klart än men om ca 3 kilo till är jag nöjd.

Det gör inte ont någonstans i kroppen heller utan jag känner mig nästan som innan allt drabbade. Det har tagit tid att hitta tillbaka till det egna jaget. Till den jag vill vara. Den jag är.

Publicerad i Behandlingar, Cancer, Kroppen, Sömn

Bröstcancer, periodisk fasta och möss

Igår scrollade jag igenom en av de sidor på facebook som en kvinna (en konspiratorisk galning) som gett ut böcker om kost och hälsa har. I ett inlägg talade hon om att det inte alls var så konstigt att vi får cancer utan all skit vi stoppar i oss är skulden och inlägget andades lite ”skyll dig själv” :/

Tack för det… tänk om det vore så enkelt?

Men jag funderade mycket på kost och hälsa under min behandling. Läste en hel del studier och jag gillar Valter Longo och hans forskning kring periodisk fasta och cancer

Studies suggest a diet that mimics fasting could boost breast cancer therapy

I mina papper från sjukvården stod det ”fasta inte” men jag fastade 72 timmar under varje cellgiftsbehandling (kaffe, te, vatten) och även om det är anekdotiskt så mådde jag bra under behandlingarna och hade genom hela behandlingen toppvärden och jobbade heltid under hela min BC. Inte en endaste sjukdag. Med det sagt så jobbar jag inte i kassan i en butik utan jag kan jobba hemifrån så det är en väsentlig skillnad. Jag berättade såklart inte för sjukvården om hur jag gjorde… det var min grej, min test.

A Better Quality of Life and Less Fatigue: New Evidence of the Benefits of Fasting During Chemotherapy

https://www.valterlongo.com/a-better-quality-of-life-and-less-fatigue-new-evidence-of-the-benefits-of-fasting-during-chemotherapy/

Härom dagen läste jag vidare om periodisk fasta eftersom rejäl övervikt  (inte lite estetisk övervikt) hos postmenstruala kvinnor är en riskfaktor för just bröstcancer

https://www.medicalnewstoday.com/articles/could-intermittent-fasting-reduce-breast-cancer-risk-in-obesity

Jag tycker att det är intressant och enkelt att själv följa hemma utan att göra större förändringar av vardagslivet.

Nu är de flesta av studierna gjorda på möss och möss är inte människor men jag finner det intressant.

Läste även boken 24-timmarskoden härom veckan och den väckte en del tankar

https://www.bonnierfakta.se/bocker/271975/24-timmarskoden/

Själv äter jag till vardags kl 11:00 och kl 17:00, inte annars men jag är inte avig som t.ex. idag när vi ska träffas hemma hos äldsta dottern, bli bjuden på nudelsoppa och  sedan äta tårta som jag bakade igår. En dag är ingen dag. Jag försöker även lägga mig 22:00 varje kväll (inget problem nu under Corona när jag ändå sitter själv om kvällarna…) och stiga upp vid 6:30 varje morgon, vardag som helg. Det mår jag bra av.

Publicerad i Biverkningar, Efter C, Kroppen, Läkarbesök

Biverkning eller bara åldern?

Jag var hos gynekologen idag på uppmaning av min onkolog. På treårskonrollen tog jag upp att jag haft småblödningar till och från under hela sommaren vilket jag inte borde ha med tanke på att cellgifterna och sedan antihormonerna kastade in mig i klimakteriet på en grisblink.

Tamoxifen kan göra livmoderslemhinnan tjockare så blödningar ska kontrolleras så att jag inte får cancer en våning ner som bonus.

Gynekologen hittade en polyp som hon knipsade av och höll upp som ett jaktbyte framför mig. Det var mer än vad jag ville se… sedan gjordes ultraljud, det såg bra ut men polypen ska skickas iväg för koll.

Men sedan blev det konstigt. Hon sa att jag inte fick ha samlag på en vecka och jag sa glatt att det inte var aktuellt öht och att jag var fullkomligt nöjd med ett självvalt celibat sedan år tillbaka. Att mitt liv var roligare och mer kreativt på andra fronter som tex läsning och streamande av serier 😅 Då frågade hon vad min man sa om detta. Man? Vilken man? Man??? Har alla i min ålder en man? Tänk om jag gillar kvinnor? Är det inte internationella lesbiska dagen idag? Någon dag iallafall. Kändes väldigt omodernt.

Det känns inte aktuellt att besöka just henne fler gånger.

Sitter hemma i min soffa – utan man – och kollar gamla avsnitt av Topchef. Det är livet det. Om ca tre, fyra veckor kommer svaret på biopsin. Jag hoppas att det var en helt ofarlig polyp.

Publicerad i Efter C, Kroppen, Zometa

Nummer 5 av 6

Cyklade iväg till Sophiahemmet för nummer 5 av Zometa, bara en omgång kvar i november nu.

Mitt tredje årsbesök blir i augusti men det bokade jag inte nu. Brukar smsa när det blir dags. Då blir det först besök hos onken, sedan mammografi och efter den får jag sitta ner och vänta i väntrummet på svaret (röntgenläkaren kollar på en gång) och är det bra *peppar, peppar* så åker jag hem 🙂

Det känns som om det var evigheter sedan jag kom in med en knöl i bröstet

”Du var blond då” sa sköterskan idag. Ja, det känns oxå som en evighet sedan.

Ett annat liv.

IMG_20170527_182736_823

På bilden är jag lyckligt ovetande om att jag två månader senare har en knöl i både bröst och armhåla…

Publicerad i Efter C, Kroppen

Livet efter C

Passade på att träna eftersom träningen uteblivit måndag och tisdag när jag kört spårvagn. Målet är 4×40 minuter styrketräning i veckan, en dag yinyoga och en dag yogalates. Det är inte hela världen om livet kommer imellan så att en dag uteblir, så ser livet ut.

Jag har förlorat mycket styrka senaste två åren men om jag inte jobbar på det så lär jag aldrig få tillbaka den heller.

Det är så skönt att ha kommit igång igen. Fått en rutin. Jag mår bra.

http://fysioterapi.se/traning-efter-brostcancer-gav-stora-halsovinster/

Publicerad i Behandlingar, Efter C, Kroppen

Zoledron

image_e9a25cc5-e287-4b63-8451-59dc0b09278c.img_0029

I måndags var det dax för min 4:e zoledrosyrebehandling. Det gick bra och jag har ju aldrig haft några biverkningar från det. Har hört om folk som blivit typ förkylda efteråt men jag har inte märkt något alls.

Efter det gick jag och flätade om håret så att det ser bra ut igen. Ska köra med löshåret till framåt våren (gör om det var 6-8 vecka) och då kanske det är dax att bara ha eget hår – om jag har lust 🙂

img_20191111_203110_0861475240026286687368.jpgimg_20191111_203110_0881986664433229972522.jpg

Annars är det bra. Vikten går neråt och jag har fått ta sonens byxor då mina ramlar ner. Lederna gör inte ont och humöret är något bättre även om höstmörkret ger lite svackor… Men på det stora hela bra. ÄNTLIGEN.

 

Publicerad i Kroppen

När inte mammografi räcker

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tata-brost-ar-stark-riskfaktor-for-okad-brostcancer?cmpid=del%3Afb%3A20191009%3Atata-brost-ar-stark-riskfaktor-for-okad-brostcancer%3Anyh%3Alp&fbclid=IwAR0Qe_-Aw3llBJd22PqCzWmEK2h552tH35UB8xpC-rORuJgJCUlLkx3CQVE

Har din läkare eller personalen på mammografin sagt att du har täta bröst? Isåfall GRATTIS! För sjukvårdspersonal är inte tvungna att berätta det trots att täta bröst gör det svårt att se tumörer på mammografin. På någon sätt verkar man tro att kvinnor inte ska behöva den informationen.

Publicerad i Aromatashämmare, Biverkningar, Efter C, Kroppen

Äntligen

Det känns som om livet vänt, 180 grader sedan jag slutade med antihormonerna. Min kropp är äntligen min egen igen. Jag kan tänka. Hålla tre saker i huvudet samtidigt och alla nedstämda tankar är borta. Jag lever! För första gången efter behandlingarna så lever jag. Livskvalitet.

Jag vet att det inte är att rekommendera, att man faktiskt ska – som jag – ska äta i 10 år för att minska risken för återfall men om tio år är jag snart pensionär och ska jag leva utan livskvalitet tills dess?

Jag kanske får återfall. Kanske ny cancer. Eller kanske inte. Fortfarande så är risken att jag får återfall mindre än chansen att jag inte får återfall.

Så nu ska jag inte skriva om detta mer. Det här är mitt val och inget jag förespråkar.

Publicerad i Efter C, Kroppen, Ny bröstvårta

Bröstvårtan

Jag är inte så mycket för att visa brösten så det här blir bilden.

Jag är galet nöjd med resultatet. Min ”friska” bröstvårta är snyggare än innan och den nya ser precis ut som den på andra sidan bortsett från att vårtgården saknas.

Jag kan varmt rekommendera metoden att dela befintlig bröstvårta.