Publicerad i Behandlingar, Cancer, Kroppen, Sömn

Bröstcancer, periodisk fasta och möss

Igår scrollade jag igenom en av de sidor på facebook som en kvinna (en konspiratorisk galning) som gett ut böcker om kost och hälsa har. I ett inlägg talade hon om att det inte alls var så konstigt att vi får cancer utan all skit vi stoppar i oss är skulden och inlägget andades lite ”skyll dig själv” :/

Tack för det… tänk om det vore så enkelt?

Men jag funderade mycket på kost och hälsa under min behandling. Läste en hel del studier och jag gillar Valter Longo och hans forskning kring periodisk fasta och cancer

Studies suggest a diet that mimics fasting could boost breast cancer therapy

I mina papper från sjukvården stod det ”fasta inte” men jag fastade 72 timmar under varje cellgiftsbehandling (kaffe, te, vatten) och även om det är anekdotiskt så mådde jag bra under behandlingarna och hade genom hela behandlingen toppvärden och jobbade heltid under hela min BC. Inte en endaste sjukdag. Med det sagt så jobbar jag inte i kassan i en butik utan jag kan jobba hemifrån så det är en väsentlig skillnad. Jag berättade såklart inte för sjukvården om hur jag gjorde… det var min grej, min test.

A Better Quality of Life and Less Fatigue: New Evidence of the Benefits of Fasting During Chemotherapy

https://www.valterlongo.com/a-better-quality-of-life-and-less-fatigue-new-evidence-of-the-benefits-of-fasting-during-chemotherapy/

Härom dagen läste jag vidare om periodisk fasta eftersom rejäl övervikt  (inte lite estetisk övervikt) hos postmenstruala kvinnor är en riskfaktor för just bröstcancer

https://www.medicalnewstoday.com/articles/could-intermittent-fasting-reduce-breast-cancer-risk-in-obesity

Jag tycker att det är intressant och enkelt att själv följa hemma utan att göra större förändringar av vardagslivet.

Nu är de flesta av studierna gjorda på möss och möss är inte människor men jag finner det intressant.

Läste även boken 24-timmarskoden härom veckan och den väckte en del tankar

https://www.bonnierfakta.se/bocker/271975/24-timmarskoden/

Själv äter jag till vardags kl 11:00 och kl 17:00, inte annars men jag är inte avig som t.ex. idag när vi ska träffas hemma hos äldsta dottern, bli bjuden på nudelsoppa och  sedan äta tårta som jag bakade igår. En dag är ingen dag. Jag försöker även lägga mig 22:00 varje kväll (inget problem nu under Corona när jag ändå sitter själv om kvällarna…) och stiga upp vid 6:30 varje morgon, vardag som helg. Det mår jag bra av.

Publicerad i Efter C, Hypotyreos, Klimakteriet, Kroppen, Rehab efter C, Sömn, Tamoxifen, Vikt

Att röra sig

Livet efter BC handlar för min del om att försöka göra något åt stelheten. Det blir lite tveeggat för om jag inte rör mig så blir jag stel och rör jag mig så blir jag stel… fast på ett annat sätt. Rumpan bak hur än jag gör…

Målet är att gå minst 60000 steg i veckan. Eftersom jag har ett stillasittande arbete så innebär det promenader och på senare tid har jag bytt ut en del buss och tunnelbaneåkande mot promenader. En dag i veckan har jag bestämt mig för att ha som en fridag, att jag inte behöver gå 10000 steg – om jag inte vill.

Tis, ons och torsdagar har jag bassängträning just nu. De två sista gångerna gör jag som rehab och när jag bedöms som tillräckligt ”frisk” så kommer jag inte att få gå kvar.

Måndagar och fredagar kör jag en lätt styrketräning i ca 35 minuter. Har fortfarande problem med min frozen shoulder så jag får anpassa rörelserna efter det och jag har lärt mig att för tung träning ger effekter på kroppen i så många dagar att jag inte kan träna alls förrän det är över. Så det blir lättare vikter och fler repetitioner för det är vad min kropp kan hantera.

På söndagar kör jag 30 minuter yin yoga hemma för avslappningens skull

 

Jag försöker även att komma i säng till 22 varje dag för att hinna sova 8 timmar per natt. Kan bli lite senare på helgen, kanske 23 om jag är wild&crazy 😀

Vikten händer det INGENTING med så jag skyller det på hypon.  Jag tycker att jag gör mitt bästa och faktiskt att jag kände mig lite glad i morse när jag promenerade från Gullmarsplan över Skanstullsbron på väg mot Rosendalssjukhus. Det var ett tag sedan jag kände mig glad. Så där glad för ingenting. Så där glad som jag brukade vara innan jag började med Tamoxifen. Bara glad. Glad med en livsplan.

Publicerad i Efter C, Kroppen, Sömn

Lördag!

img_20181027_1006244910703305267191249.jpg

Jag behövde verkligen sova. Var upp och gav katterna mat vid 7 för att dom inte skulle tro att jag övergivit dem och somnade sedan om. Såg igår att jag snittade på 11000 steg drygt om dagen men igår gick jag bara 8000 så snittet åkte ner under 10000. Äsch. Tittade ut på det trista oktobervädret och bakade en banankaka istället…

Men nu har jag ätit frulle. Kakan är snart klar i ugnen och jag ska slänga mig i duschen, klä på mig, hämta ett paket på posten och sedan fundera på resten av dagen.

https://www.joyoushealth.com/20000-blog-gluten-free-buckwheat-banana-bread?fbclid=IwAR3CJLZFYKT8M30d67VFJ7SfiM_YRQGsEcYu3y_GcWLYVGIy4TMLaQhbwZo

Tycker ändå att jag skött mig bra denna vecka. Tre stycken bassängträningar 45+30+30 minuter, bra sömn alla nätter utom efter mitt sena jobb i torsdags och promenader. Det känns i kroppen. Min höft skriker av smärta om jag lutar mig åt vänster när jag sitter och jag tog faktiskt 2 citodon igår medan jag kollade tv.

Min lymfödemarm är lite spänd, lymfödemet syns knappt och människor som inte känner mig skulle tro att det är en helt vanlig arm men den pulserar och blir trött och jag märker nu när jag tagit fram vinterjackor, som är lite trängre i ärmarna, att det blir tajt om den armen. Det är även svullet i armhålan och sidan av bröstet har blivit hårt (det känns som om jag har en apelsin i armhålan) men det misstänker jag är implantatet som börjar kapsla in sig efter strålbehandlingen. Det är tydligen något jag får bekosta själv att åtgärda eftersom jag hade implantat innan :/ Vem hostar upp 50 papp så där en höstdag? Vill även säga (för er som inte känner mig) att jag har väldigt små implantat som var en B-kupa när jag gjorde dem på min då AA-kupestora byst 2005. Numera är det nog C men det är för att jag gått upp så mycket i vikt senaste året.

Nä, duschen och ta itu med livet annars blir jag sittande här tills solen går ner.

Publicerad i Hurra!, Klimakteriet, Sömn

Säger det igen…

wp-image-1650377715.jpg

Mitt bästa köp har varit ulltäcket och ullmadrassen som jag ligger på. Aldrig att jag vaknar i en säng som är fuktig av svett (värmevallningar), aldrig att jag fryser – temperaturen är perfekt hela tiden. Jag sov f.ö med täcket och madrassen (som är mer som ett lurvigt lakan) under hela sommaren.

Det borde skrivas ut på recept till varma kvinnor i min ålder.

Publicerad i Klimakteriet, Sömn

Att svettas

Nej, jag jobbar inte för något företag i ullbranschen men jag vill gärna påminna om vad som underlättat både min frossa och mina nattliga svettningar senaste året:

http://woolgoods.com/ostore/

Dom har rea just nu!

Eller här (jag har beställt från båda sidorna)

http://merinos-wool.com/sv/

Jag älskar att sova i mina ullsängkläder och har använt samma sommar som vinter. Det är rätt jobbigt att sova borta numera då bomullslakan antingen är iskalla eller blötsvettiga…

Hur tvättar man dom?

Tvättbara ullsängkläder

* Vädra regelbundet (helt när det är fuktigt eller kallt väder) och tvätta bara när det är nödvändigt, max 40°C på ulltvättprogram

* Låt sängen vara obäddad så att ullen kan andas på dagen.

* Fläckar kan du avlägsna med galltvål. Gnid den torra fläcken med fuktad tvål, låt verka en stund och skölj försiktigt under rinnande vatten.

* Använd en ulltvättmedel

Jag vet att jag har tjatat om detta men det är fantastiskt och alla kvinnor som har problem med att reglera temperaturen borde ha ullsängkläder!

Publicerad i Biverkningar, Klimakteriet, Kost, Kroppen, Sömn, Tamoxifen

Biverkningar av Tamoxifen

Anna skriver bra om hennes erfarenheter och det gläder mig att läsa om folk som upplever att det blir bättre, speciellt med tanke på att jag ska äta antihormoner i 10 år

http://annabloggar.com/2018/05/31/31-maj-ett-ar-sedan-sista-cellgiftbehandlingen/

Men jag är ändå glad över att jag inte ha så mycket biverkningar när jag verkligen känner efter. Ok, stelheten men det blir bättre. Om det är på grund av att jag rör mig eller att kroppen börjar vänja sig vet jag inte men jag tänker inte så mycket på det längre. Fast…. jo, jag är stelare än förr. Det är inte så att jag längre får upp benen bakom huvudet och det kunde jag i början förra året även om jag var rädd att benet skulle fastna där för evigt 😀

Jag tänker en del på egenvård och läser om hur andra kvinnor gör. Själv tror jag på att kosten har betydelse (inte bara för vikten) för hur man mår under klimakteriet så det är viktigt för mig just nu. Det är alltid viktigt men nu försöker jag ännu mer.

Jag har lagt till mer råkost, fler färger, mer att tugga, mer fibrer från grönsaker och frukt utan att för den sakens skull utesluta allt som är gott men mindre nyttigt. Jag ska ju leva oxå!

Just nu fixar jag och planerar matlådor till jobbet (fast dessa på bild är till kvällens middag för jag har semester) så att jag kan ha en bra och matig sallad till lunch. Burkarna kan fyllas på söndagkväll och sedan tar jag med en varje dag i ryggan!

https://mariasmatintag.wordpress.com/2018/05/31/sallad-i-burk-2/

img_20180531_100704_5991171424029

Annars så verkar lederna svara bra på cykling, det känns som om det gör mest gott (mer än promenader) men jag måste ändå styrketräna 2-3 gånger i veckan eftersom bristen på muskler är rätt så uppenbar – jag har blivit svag i kroppen.

Jag tror även att det är viktigt att sova bra (sömn brukar bli ett problem under de varma åren) och jag sover ännu bättre nu när jag tejpar munnen innan läggdax.

Och jag vill påtala vikten av att inte stressa, att ta det lugnt eftersom höga halter av kortisol i kroppen kan göra att blodtrycket  inte går ned, att vätska lagras in i cellerna och kroppen vill ogärna släppa ifrån sig energi. Vi blir känsligare för det med åldern.

Det gäller att hitta de sakerna som fungerar på det egna livet. Det som passar mig kanske blir ytterligare en börda för någon annan och vice versa. Testa er fram. Bra mat har ju ingen dött av ännu 😉

Publicerad i Klimakteriet, Sömn

Klimakteriet och sömnproblem

img_20180527_2211461854264484.jpg

Nu har jag inga sömnproblem direkt även om jag skulle föredra att inte behöva gå på muggen på nätterna. Som en gammal gubbe med prostatabekymmer…. det är jag det.

Jag försöker andas mer genom munnen på det stora hela. Lugna andetag.

Så jag testar att tejpa munnen. Ju mer jag läser om det ju smartare framstår det ju, varför har jag inte gjort det tidigare? Om inte annat kan det ju bli en snackis där folk tittar på en som om man är från yttre rymden och har foliehatt på om man säger att man tejpar munnen när man sover…

Här finns några länkar om ni är intresserade. Det är många kvinnor – speciellt i klimakteriet – som har svårt att sova och alla knep är väl bra att testa?

https://martinajohansson.se/nytt-biohack-muntejp-forbattrad-somn/

https://www.medvetenandning.se/lar-mer/andningen-ar-nyckeln-frisk/

Enkelt biohack vad det är!

 

Biohacking är en filosofi som har sin ursprunglighet i USA. Det innebär att ta på sig ingenjörsglasögonen och börja betrakta kroppen som en komplex maskin att försöka skaffa sig en manual till, att helt enkelt optimera dess funktionalitet.

Det andra bästa tipset jag har för varma klimakteriekvinnor är:

merino_set_13

 

Man kan tro att det ska vara varmare att sova under ett lurvigt täcke men det är tvärtom. Jag sover med täcket uppdraget till öronen även dessa dagar då det varit varmt ute. Mitt bästa köp! http://merinos-wool.com/merinoull/8-merino-ull-tacke.html

Fast dottern tycker att mina sängkläder sticks (man har inte lakan på)… Lite Lotta på Bråkmakargatan ”den kliar och sticks” 😀

Har även läst om, man inte testat, dessa lakan för varma nätter

http://www.comfortex.se/om-comfortex/funktion/svettning-29599555

Det är viktigt med god sömn!

Publicerad i Hurra!, Livet hemma, Sömn

Promenad, träning, meditation och vila

Jag har promenerat. Styrketränat. Ätit. Mediterat och nu ligger jag i soffan.

Med armstrumpan på…. 😀

Det känns som om jag aldrig haft cancer. Det måste varit i ett annat liv.

Fick svar från Mösseberg angående maten. Lite konstigt att det inte går att lösa om 6 dagar när jag ska äta middag men jag är nöjd ändå. Det brukar ju alltid finnas grönsaker och nga andra komplexa kolhydrater så jag klarar mig. Tar med lite proteinpulver 😀

Hej !

Vi löser detta efter bästa förmåga. På söndagen så får Köket lösa det så gott de kan och på måndagen så kan du få träffa kocken och prata om hur vi kommer att lösa detta

Nu ska jag kolla på ett avsnitt av ”the good fight” och sedan sova.

Publicerad i Biverkningar, Cancer, Familj, Hurra!, Sömn, Strålning, Tamoxifen

Ibland…

Jag är inte lika pigg som förr men jag fattar det aldrig förrän det är försent.

Att tillbringa förmiddagen och lunch på Medelhavsmuseet och sedan åka hem till förorten för att nga timmar senare äta tapas på Karlaplan med tre barn och deras respektive – jag bestämde mig för två glas rött med!!! – gjorde att jag vid 21 var så trött att jag hade kunnat lägga mig på en trottoar för att sova.

Jag glömmer redan nu att jag fått 12 doser cellgifter, varit med om en operation och 25 strålningstillfällen. Men det är skönt att glömma. Att inte tänka på cancer, behandling och broccoligroddar jämt.

Livet går vidare. Och nu kom jag på att jag borde ta dagens Tamoxifen och att jag verkligen borde hoppa i säng.

Smorde in nyckelbenet med sf 50 idag då strålningsområdet ska skyddas för sol under ett år och kläderna inte riktigt täckte området. Och vet ni vad – det syns nästan inget alls av det röd/lila 🤗

Nä, tvätta av sminket, ta tabletterna och sedan sova.

Det är så bra livet 😍

Publicerad i Jävla skit, Jobbet, Sömn

Kanske inte så smart…

Även om jag jobbat under hela behandlingen så har jag kunnat styra mitt arbete och tider själv, så att helt plötsligt gå en kurs med elevdagar – jag börjar 04:14 imorgon -kändes helt plötsligt aningen övermäktigt. Hur tänkte jag nu? Mitt ordinarie arbete ska oxå skötas under tiden. Och jag borde hitta tid att se igenom materialet för att klara de skriftliga proven på fredag.

Gah!

Hade jag inte lärt mig det här med ”Fullt ös medvetslös”? Tydligen inte. Och i helgen kommer ena dottern med sambo från Köpenhamn hit och vi ska ut och äta på lördagen.

Bortsett från det gråna snaggade håret och de ilsket röda stickande fläckarna på huden, en bröstvårta mindre, en beige armstrumpa så skulle det vara som om jag aldrig haft cancer. Som om livet fortsatt precis som vanligt. Som om de tio senaste månaderna aldrig varit.

Jag är oerhört tacksam över den rehab som närmar sig. Jag ska inte ens ta med jobbtelefonen till Falköping. Sa jag att jag förberett en massa för att kunna åka i väg?

Hopplös va?

Som om arbete egentligen betyder något. Bortsett från lön då. Och något att pensionera sig från.

Nå, jag har börjat vakna vid 02 om nätterna. I natt passar det hyfsat bra eftersom jag måste upp 02:45 om jag ska äta frulle innan jag åker. Det ska jag.